Åh herregud hörrni, sicken helg! Den blev inte alls som jag hade tänkt mig. Men bra ändå, för visso.
Det började med att jag sov riktigt dåligt natten mellan fredag och lördag. Vaknade runt kl 05 och kunde knappt somna om igen tills larmet ringde 06:45. Då var jag riktigt trött, men satte mig upp i sängen och skulle bara sträcka lite på mig innan jag klev upp. Tog ut armarna rakt ut och "krummade" ryggen, ni vet? Då bara det small till i nacken, jag föll bakåt med tårar i ögonen och kunde inte röra mig. Obehagligaste jag varit med om tror jag. Jag förstod att nacken inte hade gått av såklart, men det kändes knappt som att min kropp orkade hålla upp mitt huvud och det smärtade hur jag än låg med huvudet. Den paniken alltså. Samuel vaknade och ringde 1177, som sa att så länge jag inte hade någon huvudvärk eller tappade styrka i armarna så skulle jag bara vila och ta det lugnt, men om jag kände av de symptomen så skulle jag ringa 112 direkt.
En rejäl jävla nackspärr slog till, alltså. Jag har aldrig varit med om att något knakat så högt. Det var helt sjukt alltså. Jag har ju haft nackspärr i två omgångar nu den senaste månaden, så nu får jag fasen ta tag i att ringa kiropraktorn... Fy skäms på mig. Inte värt att ha så jäkla ont. Som tur är så är det lite bättre idag, men ridning finns inte på kartan. Hästarna har vilodag idag ändå, men imorgon vet jag inte heller om jag kommer kunna sitta upp.
Planerna blev helt omlagda för min del. Egentligen skulle jag följt med Emma och Bella på P&J, men det kunde jag såklart inte. Så ledsen blev jag för det. Sen skulle egentligen en kompis kommit och ridit ut med mig och Focus, men det blev inte heller av så pappa fick rida Focus istället. På kvällen skulle jag egentligen ut och svirat med kompisar, men det blev av förklarliga skäl inget med det heller. Dock hade min kusin kalas, så jag och Samuel åkte dit och firade henne istället. Inget ont som inte har något gott med sig, som man brukar säga ;) Min kompis kom hem med fika och pratade lite också. Bästa Jessika <3 Och! Jag är SÅ tacksam för att detta inte hände för två veckor sedan, för då hade vårt bröllop blivit katastrofalt. Eller, katastrofalt hade det kanske inte blivit, men det hade såklart blivit rätt plågsamt för mig.
Det började med att jag sov riktigt dåligt natten mellan fredag och lördag. Vaknade runt kl 05 och kunde knappt somna om igen tills larmet ringde 06:45. Då var jag riktigt trött, men satte mig upp i sängen och skulle bara sträcka lite på mig innan jag klev upp. Tog ut armarna rakt ut och "krummade" ryggen, ni vet? Då bara det small till i nacken, jag föll bakåt med tårar i ögonen och kunde inte röra mig. Obehagligaste jag varit med om tror jag. Jag förstod att nacken inte hade gått av såklart, men det kändes knappt som att min kropp orkade hålla upp mitt huvud och det smärtade hur jag än låg med huvudet. Den paniken alltså. Samuel vaknade och ringde 1177, som sa att så länge jag inte hade någon huvudvärk eller tappade styrka i armarna så skulle jag bara vila och ta det lugnt, men om jag kände av de symptomen så skulle jag ringa 112 direkt.
En rejäl jävla nackspärr slog till, alltså. Jag har aldrig varit med om att något knakat så högt. Det var helt sjukt alltså. Jag har ju haft nackspärr i två omgångar nu den senaste månaden, så nu får jag fasen ta tag i att ringa kiropraktorn... Fy skäms på mig. Inte värt att ha så jäkla ont. Som tur är så är det lite bättre idag, men ridning finns inte på kartan. Hästarna har vilodag idag ändå, men imorgon vet jag inte heller om jag kommer kunna sitta upp.
Planerna blev helt omlagda för min del. Egentligen skulle jag följt med Emma och Bella på P&J, men det kunde jag såklart inte. Så ledsen blev jag för det. Sen skulle egentligen en kompis kommit och ridit ut med mig och Focus, men det blev inte heller av så pappa fick rida Focus istället. På kvällen skulle jag egentligen ut och svirat med kompisar, men det blev av förklarliga skäl inget med det heller. Dock hade min kusin kalas, så jag och Samuel åkte dit och firade henne istället. Inget ont som inte har något gott med sig, som man brukar säga ;) Min kompis kom hem med fika och pratade lite också. Bästa Jessika <3 Och! Jag är SÅ tacksam för att detta inte hände för två veckor sedan, för då hade vårt bröllop blivit katastrofalt. Eller, katastrofalt hade det kanske inte blivit, men det hade såklart blivit rätt plågsamt för mig.
Hoppas verkligen att nacken hinner bli kry innan pay and riden som jag och Focus ska vara med på om en vecka. Vore så kul att få komma ut och träna lite med bästa korven <3
/ Anna
/ Anna