När vi lade upp vår video i måndags visste vi att det skulle skapas endel reaktioner. Vi visste att vi mestadels skulle få positiva kommentarer, men också att vi skulle få kritik och i viss mån även hat. Det är vi helt okej med så länge vi kan fortsätta sprida våra budskap och fortsätta verka för en hästvänligare sport. Vi har såpass hög självkänsla att vi struntar helt i vad folk tycker om oss, så länge du inte har något trevligt att säga vill säga.
En intressant sak slog dock mig när jag läste kommentarerna, och det är att "inte alla män"-syndromet även finns i hästvärlden. Jag är såklart feminist och den vanligaste kommentaren/kritiken till just feminister som för fram sina åsikter om patriarkatet är "inte alla män", vilket är det tröttaste citatet ever (delad förstaplats med "proffsen vet bäst" då, hehe). Istället för att se de generella och strukturella problemen så ska det hela brytas ner till individnivå där enskilda män ska försvaras, istället för att försvara de som behöver försvaras, kvinnorna.
Samma sak skedde exakt i vår video. Där fick vi massvis med kommentarer i stil med "inte alla ryttare", "ni drar alla över en kam" osv. För det första var vi tydliga med att vi inte syftar på alla ryttare, och för det andra så är det inte relevant vad ett fåtal enskilda individer gör. Det är de strukturella och generella problemen vi problematiserar, och vi försvarar hästarna som är de som behöver försvaras, inte ryttarna eller sporten.
Jag blir frustrerad på människor som kommer med "inte alla män/ryttare"-kommentarer. De kan uppenbarligen inte se till de strukturella och generella problemen som finns utan förminskar dessa, och menar på att offren (kvinnor och hästar i de här fallen) inte är lika mycket värda att försvara som förtryckarna (män och ryttare/sporten).
Observera att jag själv är en förtryckare i det här fallet, men jag kan leva mitt hästliv med gott samvete eftersom jag vet att jag gör allt för att mina hästar ska må så bra som möjligt. Ifall du gör detsamma och även tävlar dressyr kan du omöjligt bli provocerad av den videon som vi lade upp. Du blir bara provocerad eller irriterad om du känner att det vi säger stämmer in på dig och du tar åt dig och hamnar i försvarsposition, tänker jag. Sen kan jag också förstå att vissa som inte är pålästa, har dålig självkänsla osv kan bli irriterade på vår video eftersom det vi säger är något nytt och okänt för dessa personer. Det ligger i människans natur att vara rädd för förändring, och denna form som vi ser idag är så normaliserad att det kan kännas skrämmande att gå utanför den normen. Därför förstår jag varför vi får vissa onödiga kommentarer, även om vi har vetenskapliga belägg för de argument vi lägger fram i videon, men sanningen kan vara hård ibland.
En intressant sak slog dock mig när jag läste kommentarerna, och det är att "inte alla män"-syndromet även finns i hästvärlden. Jag är såklart feminist och den vanligaste kommentaren/kritiken till just feminister som för fram sina åsikter om patriarkatet är "inte alla män", vilket är det tröttaste citatet ever (delad förstaplats med "proffsen vet bäst" då, hehe). Istället för att se de generella och strukturella problemen så ska det hela brytas ner till individnivå där enskilda män ska försvaras, istället för att försvara de som behöver försvaras, kvinnorna.
Samma sak skedde exakt i vår video. Där fick vi massvis med kommentarer i stil med "inte alla ryttare", "ni drar alla över en kam" osv. För det första var vi tydliga med att vi inte syftar på alla ryttare, och för det andra så är det inte relevant vad ett fåtal enskilda individer gör. Det är de strukturella och generella problemen vi problematiserar, och vi försvarar hästarna som är de som behöver försvaras, inte ryttarna eller sporten.
Jag blir frustrerad på människor som kommer med "inte alla män/ryttare"-kommentarer. De kan uppenbarligen inte se till de strukturella och generella problemen som finns utan förminskar dessa, och menar på att offren (kvinnor och hästar i de här fallen) inte är lika mycket värda att försvara som förtryckarna (män och ryttare/sporten).
Observera att jag själv är en förtryckare i det här fallet, men jag kan leva mitt hästliv med gott samvete eftersom jag vet att jag gör allt för att mina hästar ska må så bra som möjligt. Ifall du gör detsamma och även tävlar dressyr kan du omöjligt bli provocerad av den videon som vi lade upp. Du blir bara provocerad eller irriterad om du känner att det vi säger stämmer in på dig och du tar åt dig och hamnar i försvarsposition, tänker jag. Sen kan jag också förstå att vissa som inte är pålästa, har dålig självkänsla osv kan bli irriterade på vår video eftersom det vi säger är något nytt och okänt för dessa personer. Det ligger i människans natur att vara rädd för förändring, och denna form som vi ser idag är så normaliserad att det kan kännas skrämmande att gå utanför den normen. Därför förstår jag varför vi får vissa onödiga kommentarer, även om vi har vetenskapliga belägg för de argument vi lägger fram i videon, men sanningen kan vara hård ibland.
/ Emma