För några dagar sedan skrev jag ett inlägg om oliksidiga ryttare, och i det här inlägget tänkte jag följa upp och skriva om oliksidiga hästar och koppla det till oliksidiga ryttare.
Jag är övertygad om att vi ryttare medvetet och/eller omedvetet för över våra oliksidigheter och svagheter på hästarna. Jag till exempel är högerhänt i kombination med att jag är starkare i min vänstersida. Detta leder till att jag har lättare för att rida i vänster varv då jag får en bättre kontakt till yttertygeln och kan hålla mig rakare/stabilare i sitsen där. I högervarvet vill jag ta för mycket i innertygeln, och såklart viker jag min midja lättare där också. Nu har detta problem blivit mycket bättre de senaste åren så jag är så medveten om problemet, men självklart påverkar mitt problem hästarna.
Jag skulle säga att alla våra hästar har samma grund"problem". De är högerstarka vilket innebär att de har svårare för att böja kroppen åt vänster, men istället så spårar de bättre och tar ut steget mer i vänstervarvet (främst i galoppen). Högervarvet är de istället mjukare att rida i men också svårare att få stabila i formen då de inte vill ta lika bra stöd på yttertygeln (förutom Boppen som är lika stabil i båda varven). De har en stark/stelare högersida och en svagare/mjukare vänstersida. Jag tror att detta delvis beror på våra egna styrkor/svagheter, men också på hästarnas grundstyrkor/svagheter. Abbe var ju sån här redan när vi köpte honom, och då har han aldrig varit riden kontinuerligt så han borde inte ha hunnit bli så påverkad av någon människa.
Jag tänker att hästar kan vara oliksidiga på olika vis. De kan ha olika starka bakben, men också ha andra svagheter/styrkor i kroppen. Kanske har de starkare ryggmuskler på ena sidan, eller som Abbe: Har svårare för att ställa nacken åt ena hållet. Boppens största problem ridmässigt är att han i högergaloppen skjuter över ryttaren väldigt mycket på vänstersidan och samtidigt skjuter ut rumpan. Jag tolkar det som att han är svagare i sitt vänstra bakben och istället sätter det högra bakbenet mer under kroppen så det kan skjuta på mer i galoppen (i galoppen är det yttre bakbenet bärande/påskjutande). Kanske har han också starkare ryggmuskler på vänstersidan eftersom han vill belasta den sidan mer med vår vikt. Det här problemet har i alla fall blivit mycket bättre med åren, men han kommer nog alltid att ha ett bakben som är svagare än det andra. Det tror jag att de allra flesta hästar har!
Jag tror att oavsett vilket problem du har är det viktigaste att du är medveten om problemet. Vi är väl medvetna om våra och våra hästars problem. Vi analyserar alltid hur de rör sig och arbetar utifrån detta och jobbar alltid mot att de ska spåra lika fint och kännas mjuka i båda varven. För att träna upp liksidighet gillar vi att variera ställningen i båda varven, det vill säga att rida dem både in- och utåtställda samt rakriktade. Även förvänd galopp är kanon för att träna upp liksidighet och bli medveten om ens problem. Sen får vi såklart inte glömma bort sidvärtesrörelser! Framför allt är det viktigt att se till att ha lika mycket stöd på båda tyglarna. Jag vill gärna ta mer stöd på högertygeln eftersom jag är starkare i den armen. I högervarvet får jag därför tänka "bakåt" med vänsterarmen och framåt med högerhanden så jag inte tjuvnyper i den utan får över stödet bättre på vänstertygeln.
![]()
/ Emma
Jag är övertygad om att vi ryttare medvetet och/eller omedvetet för över våra oliksidigheter och svagheter på hästarna. Jag till exempel är högerhänt i kombination med att jag är starkare i min vänstersida. Detta leder till att jag har lättare för att rida i vänster varv då jag får en bättre kontakt till yttertygeln och kan hålla mig rakare/stabilare i sitsen där. I högervarvet vill jag ta för mycket i innertygeln, och såklart viker jag min midja lättare där också. Nu har detta problem blivit mycket bättre de senaste åren så jag är så medveten om problemet, men självklart påverkar mitt problem hästarna.
Jag skulle säga att alla våra hästar har samma grund"problem". De är högerstarka vilket innebär att de har svårare för att böja kroppen åt vänster, men istället så spårar de bättre och tar ut steget mer i vänstervarvet (främst i galoppen). Högervarvet är de istället mjukare att rida i men också svårare att få stabila i formen då de inte vill ta lika bra stöd på yttertygeln (förutom Boppen som är lika stabil i båda varven). De har en stark/stelare högersida och en svagare/mjukare vänstersida. Jag tror att detta delvis beror på våra egna styrkor/svagheter, men också på hästarnas grundstyrkor/svagheter. Abbe var ju sån här redan när vi köpte honom, och då har han aldrig varit riden kontinuerligt så han borde inte ha hunnit bli så påverkad av någon människa.
Jag tänker att hästar kan vara oliksidiga på olika vis. De kan ha olika starka bakben, men också ha andra svagheter/styrkor i kroppen. Kanske har de starkare ryggmuskler på ena sidan, eller som Abbe: Har svårare för att ställa nacken åt ena hållet. Boppens största problem ridmässigt är att han i högergaloppen skjuter över ryttaren väldigt mycket på vänstersidan och samtidigt skjuter ut rumpan. Jag tolkar det som att han är svagare i sitt vänstra bakben och istället sätter det högra bakbenet mer under kroppen så det kan skjuta på mer i galoppen (i galoppen är det yttre bakbenet bärande/påskjutande). Kanske har han också starkare ryggmuskler på vänstersidan eftersom han vill belasta den sidan mer med vår vikt. Det här problemet har i alla fall blivit mycket bättre med åren, men han kommer nog alltid att ha ett bakben som är svagare än det andra. Det tror jag att de allra flesta hästar har!
Jag tror att oavsett vilket problem du har är det viktigaste att du är medveten om problemet. Vi är väl medvetna om våra och våra hästars problem. Vi analyserar alltid hur de rör sig och arbetar utifrån detta och jobbar alltid mot att de ska spåra lika fint och kännas mjuka i båda varven. För att träna upp liksidighet gillar vi att variera ställningen i båda varven, det vill säga att rida dem både in- och utåtställda samt rakriktade. Även förvänd galopp är kanon för att träna upp liksidighet och bli medveten om ens problem. Sen får vi såklart inte glömma bort sidvärtesrörelser! Framför allt är det viktigt att se till att ha lika mycket stöd på båda tyglarna. Jag vill gärna ta mer stöd på högertygeln eftersom jag är starkare i den armen. I högervarvet får jag därför tänka "bakåt" med vänsterarmen och framåt med högerhanden så jag inte tjuvnyper i den utan får över stödet bättre på vänstertygeln.
