Vad roligt att vi fick in så många bra kommentarer till DET HÄR inlägget där jag frågar er vad ni tycker räknas som en djurvän, och om ni tycker att man kan vara en djurvän trots att man äter kött. Ofta kan det bli pajkastning och dålig stämning i sådana här heta ämnen, men som vanligt på vår blogg har vi ett vänligt kommentarsfält där vi respekterar varandra! Detta inlägg är en uppföljning till det föregående inlägget och först tänkte jag lyfta fram ett par av era kommentarer.
En del av Chessikatts kommentar som jag tyckte var väldigt intressant och gav mig en annan synvinkel på det hela:
Vilken svår fråga.
Jag försöker föreställa mig hur det skulle vara om alla var veganer. Inga bönder skulle ha varesig kött- eller mjölkdjur, när bönderna gick i konkurs skulle de behöva slakta djuren (om inte alla veganer bygger sig en hage samt en lösdrift eller liknande och köper alla djuren, håller dem med foder, skötsel, veterinär o.s.v.), och det skulle i princip inte finnas några sådana djur kvar. Så hur "räddar" man djuren genom att bli vegan? Det är ingen tyken fråga utan jag är på riktigt nyfiken och öppen för förklaringar. Eller skulle kor, får och grisar springa runt fria i naturen? Många tänker inte på hur mycket de faktiskt skulle lida då, av inavel, av att inte hitta tillräckligt med mat, av att bli ihjälbitna av rovdjur o.s.v.
Två kommentarer från Louise som jag också tycker var bra. Det är verkligen sant att vi lever i en "köttnormsvärld".
Det här är ju en ganska diskuterad fråga men det man först måste bestämma är väl vad som innebär med "vän". Jag tror man måste tänka på ordet på samma sätt som att vara en "människovän", alltså att man känner empati och bryr sig om människor som inte är i ens direkta närhet.
Det behövs ju inte direkt diskuteras om huruvida man bryr sig om människor och djur i ens närhet.
Med det sagt så nej, man kan varken äta kött, ägg eller mjölkprodukter och kalla sig djurvän. Att påstå att det skulle bli mer okej för att djur behandlas bättre kan i så fall jämföras med att man skulle vara okej med att människor dör om de levt ett bra liv (i och med jämförelsen med människo-vän). Skulle vi börja föda upp hästar, hundar och utöka kaninproduktionen för kött så tror jag att det skulle bli totalt kaos och massvis med människor skulle protestera mot detta. Egentligen är det ju ingen skillnad på djur, det är vi som gör skillnaden. En gris kan känna lika mycket och har samma intelligensnivå som en hund exempelvis. Känner man empati och bryr sig om djur som helhet vill man inte att dessa ska dö och man bidrar självklart inte till det heller då. Lika mycket kaos skulle det bli om vi började ta fölet, valpen eller kattungen från dess mamma efter ett dygn som man gör med kalven bara för att vi ska få mjölk.
Jag tror det till 100% handlar om att man inte gjort kopplingen eller att man drar på sig skygglapparna.
När man väl gjort kopplingen blir det så självklart att om man bryr sig om djur så vill man inte att dessa ska dö och då blir det väldigt konstigt att betala för just det.
Man måste göra skillnad på ens egna djur och djur som helhet, ens egna djur är ju inte representativt för "djur".
Jag tror att alla som känner empati för djur som helhet någon gång kommer sluta äta animalier. Det tar olika tid för alla men som sagt, när man väl gjort kopplingen och naturligt från början känner för djur finns det ingen återvändo till något annat.
En del av Chessikatts kommentar som jag tyckte var väldigt intressant och gav mig en annan synvinkel på det hela:
Vilken svår fråga.
Jag försöker föreställa mig hur det skulle vara om alla var veganer. Inga bönder skulle ha varesig kött- eller mjölkdjur, när bönderna gick i konkurs skulle de behöva slakta djuren (om inte alla veganer bygger sig en hage samt en lösdrift eller liknande och köper alla djuren, håller dem med foder, skötsel, veterinär o.s.v.), och det skulle i princip inte finnas några sådana djur kvar. Så hur "räddar" man djuren genom att bli vegan? Det är ingen tyken fråga utan jag är på riktigt nyfiken och öppen för förklaringar. Eller skulle kor, får och grisar springa runt fria i naturen? Många tänker inte på hur mycket de faktiskt skulle lida då, av inavel, av att inte hitta tillräckligt med mat, av att bli ihjälbitna av rovdjur o.s.v.
Två kommentarer från Louise som jag också tycker var bra. Det är verkligen sant att vi lever i en "köttnormsvärld".
Det här är ju en ganska diskuterad fråga men det man först måste bestämma är väl vad som innebär med "vän". Jag tror man måste tänka på ordet på samma sätt som att vara en "människovän", alltså att man känner empati och bryr sig om människor som inte är i ens direkta närhet.
Det behövs ju inte direkt diskuteras om huruvida man bryr sig om människor och djur i ens närhet.
Med det sagt så nej, man kan varken äta kött, ägg eller mjölkprodukter och kalla sig djurvän. Att påstå att det skulle bli mer okej för att djur behandlas bättre kan i så fall jämföras med att man skulle vara okej med att människor dör om de levt ett bra liv (i och med jämförelsen med människo-vän). Skulle vi börja föda upp hästar, hundar och utöka kaninproduktionen för kött så tror jag att det skulle bli totalt kaos och massvis med människor skulle protestera mot detta. Egentligen är det ju ingen skillnad på djur, det är vi som gör skillnaden. En gris kan känna lika mycket och har samma intelligensnivå som en hund exempelvis. Känner man empati och bryr sig om djur som helhet vill man inte att dessa ska dö och man bidrar självklart inte till det heller då. Lika mycket kaos skulle det bli om vi började ta fölet, valpen eller kattungen från dess mamma efter ett dygn som man gör med kalven bara för att vi ska få mjölk.
Jag tror det till 100% handlar om att man inte gjort kopplingen eller att man drar på sig skygglapparna.
När man väl gjort kopplingen blir det så självklart att om man bryr sig om djur så vill man inte att dessa ska dö och då blir det väldigt konstigt att betala för just det.
Man måste göra skillnad på ens egna djur och djur som helhet, ens egna djur är ju inte representativt för "djur".
Jag tror att alla som känner empati för djur som helhet någon gång kommer sluta äta animalier. Det tar olika tid för alla men som sagt, när man väl gjort kopplingen och naturligt från början känner för djur finns det ingen återvändo till något annat.
Vill bara tillägga att det också är viktigt att komma ihåg att vi lever och växer upp i en köttnorm, det är därför inte konstigt att tro att man kan vara en djurvän samtidigt som man äter kött eller inte tycker att det är något fel. Men jag tror som sagt om man bara lyssnar, har motivationen och naturligt känner empati för djur från början så kommer man så småningom sluta äta animalier.
Vad tänker jag själv då? I ärlighetens namn har jag aldrig tänkt så mycket på det hela eller har några särskilda värderingar av vad jag tycker räknas som en djurvän eller inte. Själv äter jag kött, men så fort Anna flyttar ihop med Samuel lär jag övergå till vegetarisk kost så gott som på heltid. Just nu äter jag kött av praktiska skäl och inte för att jag tycker det är gott/inte kan klara mig utan det. För det kan jag. Jag gillar vegetarisk mat bättre! Det kommer nog aldrig gå att definiera vad en äkta djurvän är eftersom alla tänker så olika. Rent spontant känner jag att man inte kan äta kött och samtidigt predika om att man är djurvän för alla djur, men samtidigt är inte alla veganer djurvänner eftersom frågan sträcker sig mycket längre än så. Kort och gott tycker jag det är lite skenheligt att hylla sig själv som djurvän om man äter kött (i alla fall om man inte har full koll på vart djuren kommer ifrån och hur de har det), men du behöver inte vara något helgon bara för att du är vegan. Jag själv har blivit mer medveten om djurens rätt de senaste åren och skulle numera tex aldrig gå på djurcirkus eller andra turistattraktioner med djur i fångenskap, och nästa steg blir att äta betydligt mindre kött!
Ni får gärna fylla på med fler tankar och åsikter som är relevanta till det som är skrivet i detta inlägg, men håll diskussionen lika vänlig som i förra inlägget, tack :)
/ Emma
Vad tänker jag själv då? I ärlighetens namn har jag aldrig tänkt så mycket på det hela eller har några särskilda värderingar av vad jag tycker räknas som en djurvän eller inte. Själv äter jag kött, men så fort Anna flyttar ihop med Samuel lär jag övergå till vegetarisk kost så gott som på heltid. Just nu äter jag kött av praktiska skäl och inte för att jag tycker det är gott/inte kan klara mig utan det. För det kan jag. Jag gillar vegetarisk mat bättre! Det kommer nog aldrig gå att definiera vad en äkta djurvän är eftersom alla tänker så olika. Rent spontant känner jag att man inte kan äta kött och samtidigt predika om att man är djurvän för alla djur, men samtidigt är inte alla veganer djurvänner eftersom frågan sträcker sig mycket längre än så. Kort och gott tycker jag det är lite skenheligt att hylla sig själv som djurvän om man äter kött (i alla fall om man inte har full koll på vart djuren kommer ifrån och hur de har det), men du behöver inte vara något helgon bara för att du är vegan. Jag själv har blivit mer medveten om djurens rätt de senaste åren och skulle numera tex aldrig gå på djurcirkus eller andra turistattraktioner med djur i fångenskap, och nästa steg blir att äta betydligt mindre kött!

/ Emma