Jag tänkte skriva ett inlägg om hur jag och Anna föredrar att rida våra hästar, och hur vi föredrar att hästar är i allmänhet att rida.
Det vi alltid strävar efter är lösgjorda hästar som är så liksidiga som möjligt. Det här med liksidighet är svårt, för oftast har ju hästar precis som människor en svag och en stark sida. Men, målet är helt klart att få hästen så liksidig som möjligt. Förutom detta jobbar vi mycket för att hästarna ska hitta sin egen balans.
Jag tycker att våra hästar är betydligt mer balanserade än många andra hästar jag har ridit. Enligt mitt tycke ska man kunna ta ett ledande tygeltag, och till och med bara hålla i innertygeln utan att hästen ska vända inåt. Detta är inget problem på våra hästar, men har varit ett problem på alla andra hästar jag har ridit. Well, Abbe är inte lika balanserad som Tage och Boppen ännu, men det har ju en naturlig förklaring. Därför gillar inte jag att rida med för mycket stöd i yttertygeln. Jag vill inte vara beroende av yttertygeln som ryttare, även om jag använder den också, såklart. Jag tycker helt enkelt inte att yttertygeln ska balansera upp/bära runt hästen, utan hästen ska kunna gå balanserat även utan stöd av yttertygeln.
En period när jag dressyrtränade Boppen för en tränare blev jag introducerad att rida enbart med stöd av innertygeln. Yttertygeln hängde helt löst, och detta var för att träna upp Boppens balans. Vi gjorde övergångar, skolor, och ja... det mesta helt utan yttertygelns hjälp. Detta är en väldigt nyttig övning enligt mitt tycke, men såklart ingenting att göra hela tiden. Däremot tycker jag det är toppen att väva in denna sortens ridning kortare stunder under ridpassen, för att träna upp och checka av balansen. Se lite hur jag jobbar i filmen nedan.
Jag använder i princip bara yttertygeln för att ta halvhalter, och för att samla hästen. När det kommer till lösgöring jobbar jag med de liksidiga hjälperna, och när det kommer till samling jobbar jag med de diagonala hjälperna. Målet är att kunna bli ännu mer oberoende av yttertygeln och exempelvis kunna samla mer med sitsen. Det hoppas jag att Alex ska kunna hjälpa oss mer med eftersom jag vill väva in mer akademisk ridstil i min stil jag har nu.
Det här med kontakt till tygeln tycker jag ibland kan vara lite överdrivet propagerat. Enligt mitt tycke ska hästen om den är lösgjord, stark och balanserad kunna gå i bra form även om tygeln inte är helt sträckt hela tiden. Jag vill inte ha för mycket kontakt, för då känns det som om jag "bär runt" hästarna jag rider, och jag vill ju att de ska bära sig själva. Därför föredrar jag att rida med lite längre tyglar. Då känner jag mig mer avslappnad, mjuk och effektiv i min sits, och vi alla vet ju hur viktigt det är att vara avslappnad och mjuk som ryttare för att hästen ska bli det också :)
Sådär, det var lite om hur jag tänker kring dressyrridning. Jag älskar att prova nya metoder och sitsknep och är ofta "min egen tränare" där jag provar vad som händer om jag gör si eller så. Jag tycker att min "ridstil" har fungerat väldigt bra på alla hästar jag har ridit, men om det verkligen inte skulle fungera på någon häst hade jag såklart provar något annat tillsvidare.
/ Emma
Det vi alltid strävar efter är lösgjorda hästar som är så liksidiga som möjligt. Det här med liksidighet är svårt, för oftast har ju hästar precis som människor en svag och en stark sida. Men, målet är helt klart att få hästen så liksidig som möjligt. Förutom detta jobbar vi mycket för att hästarna ska hitta sin egen balans.
Jag tycker att våra hästar är betydligt mer balanserade än många andra hästar jag har ridit. Enligt mitt tycke ska man kunna ta ett ledande tygeltag, och till och med bara hålla i innertygeln utan att hästen ska vända inåt. Detta är inget problem på våra hästar, men har varit ett problem på alla andra hästar jag har ridit. Well, Abbe är inte lika balanserad som Tage och Boppen ännu, men det har ju en naturlig förklaring. Därför gillar inte jag att rida med för mycket stöd i yttertygeln. Jag vill inte vara beroende av yttertygeln som ryttare, även om jag använder den också, såklart. Jag tycker helt enkelt inte att yttertygeln ska balansera upp/bära runt hästen, utan hästen ska kunna gå balanserat även utan stöd av yttertygeln.
En period när jag dressyrtränade Boppen för en tränare blev jag introducerad att rida enbart med stöd av innertygeln. Yttertygeln hängde helt löst, och detta var för att träna upp Boppens balans. Vi gjorde övergångar, skolor, och ja... det mesta helt utan yttertygelns hjälp. Detta är en väldigt nyttig övning enligt mitt tycke, men såklart ingenting att göra hela tiden. Däremot tycker jag det är toppen att väva in denna sortens ridning kortare stunder under ridpassen, för att träna upp och checka av balansen. Se lite hur jag jobbar i filmen nedan.
Jag använder i princip bara yttertygeln för att ta halvhalter, och för att samla hästen. När det kommer till lösgöring jobbar jag med de liksidiga hjälperna, och när det kommer till samling jobbar jag med de diagonala hjälperna. Målet är att kunna bli ännu mer oberoende av yttertygeln och exempelvis kunna samla mer med sitsen. Det hoppas jag att Alex ska kunna hjälpa oss mer med eftersom jag vill väva in mer akademisk ridstil i min stil jag har nu.
Det här med kontakt till tygeln tycker jag ibland kan vara lite överdrivet propagerat. Enligt mitt tycke ska hästen om den är lösgjord, stark och balanserad kunna gå i bra form även om tygeln inte är helt sträckt hela tiden. Jag vill inte ha för mycket kontakt, för då känns det som om jag "bär runt" hästarna jag rider, och jag vill ju att de ska bära sig själva. Därför föredrar jag att rida med lite längre tyglar. Då känner jag mig mer avslappnad, mjuk och effektiv i min sits, och vi alla vet ju hur viktigt det är att vara avslappnad och mjuk som ryttare för att hästen ska bli det också :)
Sådär, det var lite om hur jag tänker kring dressyrridning. Jag älskar att prova nya metoder och sitsknep och är ofta "min egen tränare" där jag provar vad som händer om jag gör si eller så. Jag tycker att min "ridstil" har fungerat väldigt bra på alla hästar jag har ridit, men om det verkligen inte skulle fungera på någon häst hade jag såklart provar något annat tillsvidare.
/ Emma