Den senaste tiden upplever jag att jag har känt mig mer och mer stressad av olika anledningar. Jag har uppvisat många symtom som är varningssignaler på utbrändhet, bland annat sömnproblem, yrsel (den har varit ganska extrem de senaste dagarna) och väldigt dåligt korttidsminne. Är det något jag verkligen inte vill bli (eller hinner/har råd med) så är det att bli utbränd, och därför har jag bestämt mig för att jag måste försöka ändra på min livsstil.
Tyvärr har jag en ganska så destruktiv personlighet eftersom jag:
- Är en allt eller ingen-människa.
- Har svårt att överlåta ansvar till andra & vill göra allt själv.
- Vill få gjort allt NU NU NU (även om det inte behövs).
- Har svårt att säga nej.
- Är en extrem prestationsmänniska och mestadels mäter mitt eget värde i hur jag presterar.
- Vill vara andra till lags och får lätt dåligt samvete om jag inte är det.
Att vara egenföretagare och jobba med det jag gör (hästar & sociala medier) är underbart på många sätt och vis, eftersom jag får jobba med sånt jag tycker är roligt och är bra på, har möjlighet att vara en bra förebild för andra, och kan jobba precis när jag vill. Jag hade inte trivts på ett 7-4 jobb, det vet jag. Däremot finns det nackdelar med att jobba så som jag gör också. Jag måste gå upp tidigt
varje dag för att släppa ut hästarna, och har nog sovit ut 2 gånger de senaste 4 månaderna skulle jag tro. Förutom detta känner jag att jag måste vara online och tillgänglig hela tiden, vilket är en stress i sig. Jag sätter press på mig själv att leverera bra material och får dåligt samvete om jag inte hinner/orkar svara på kommentarer eller göra filmer som våra tittare vill ha. Jag har haft väldigt svårt för att vara i nuet den senaste tiden utan tänker så mycket
framåt hela tiden.
Eftersom jag känner att detta sätt att leva på inte är hållbart i längden ska jag försöka göra följande ändringar i mitt liv:
-
Anna tar ut hästarna 2 dagar i veckan så jag får sova. Tror det är viktigt att jag får återhämta mig som en "vanlig" människa.
-
Skriva to do-lists för varje dag. Just nu har jag så himla mycket i huvudet och gör min planering där eller i mobilen istället för att skriva ner allting på papper. Tror bland annat det är därför mitt korttidsminne har blivit så mycket sämre, för allt är en stor röra uppe i skallen. Även prioritera grejerna på listan så jag får gjort de viktigaste grejerna och de andra kan jag göra om jag hinner/vill.
- Mobilfria tider. Jag har med mig min mobil vart jag än är. Ligger jag och kollar på en serie har jag alltid mobilen med mig och scrollar under tiden eftersom jag blir uttråkad annars. Jag ska verkligen försöka lägga ifrån mig mobilen och inte bli stressad av att det plingar till i den, utan svarar igen när jag har mobiltid.
- Försöka få mer regelbundna jobbtider. Ja, detta funkar ju inte riktigt med det jobbet jag har, men jag ska försöka att ha vissa tider på dygnet jag bara tar det lugnt. Förslagsvis kvällar efter 20.00.
- Inte få panik om allt inte blir klart med en gång. Ifall jag och Anna exempelvis har filmat en video har jag en tvångstanke om att jag måste redigera den så fort som möjligt (helst samma dag) trots att den kanske ska upp först om en vecka. Helt onödigt, så jag ska se till att fördela allt detta jobb jämnare över veckan.
- Försöka leva mer i nuet. Fokusera på det jag gör här och nu istället för att tänka så himla mycket framåt och oroa mig över onödiga grejer.
Random selfie från förra helgen.
Jag vet att all press och stress jag upplever till 90% kommer från mig själv och att jag har mig själv att skylla. Jag har alltid satt hög press på mig själv och presterat bra, men i och med detta så ökar ju även andras förväntningar över hur jag kommer prestera, vilket har börjat stressa mig det senaste. Eftersom jag alltid har presterat högt över medel upplevde jag under min grundskoletid att lärarna blev besvikna på mig om jag inte fick högsta resultat på proven, och jag fick exempelvis även vara "vikarie" för min egna klass om det krisade sig. Jag har med andra ord alltid fått ta mycket ansvar och hantera press från mig själv och andra, så det är inte konstigt att mitt bagage i ryggsäcken kommer och biter mig i arslet efter x antal år. Nu ska jag försöka göra några ändringar i min personlighet som har hängt med hela livet. Det kommer inte bli lätt, men det behöver onekligen göras.
Förhoppningen är att
både jag och Anna snart kan jobba heltid som egenföretagare. Just nu gör jag så mycket mer än henne med företaget och hästarna, och jag känner att jag inte orkar ta mer ansvar mot vad jag redan gör. Det hade blivit mer avlastning för mig om vi kunde göra fler grejer tillsammans helt enkelt, och det är helt klart nästa steg att ta.
/ Emma
